Avslutade #torplife – åkte hem och sprang Midnattsloppet







Det senaste 36 timmarna har varit i n t e n s i v a. Årets #torplife har avslutats. Ett barnrum hemma i Stockholm har möblerats om. Tidigt idag var jag ute med hyrd släpkärra och köpte säng. Sedan har jag borrat och skruvat och burit grejer som om jag vore kvar på landet.
Jag avslutade allt med att springa Midnattsloppet. Jag har inte sprungit det på många år. Det var jobbigt. Men kul. Min tid på 43.34 var mycket rättvis. 
Familjen var på plats i målet men det visste jag inte. Härligt ändå. Och dottern sprang tidigare på dagen. Det var fint att se. Hoppas hon får mersmak. 

Dagens största fysiska bedrift står dock Marie Sandberg från Katrineholm för. Hon gjorde en Kalmar Iron Man på under 10 timmar och kvalade därmed in till VM på Hawaii. Marie Sandberg har en ettåring som hon fortfarande ammar. 

Frihetskänslan

Det har varit några intensiva dagar med barn på torpet. De egna plus en. Jag har behövt vara fritidsledare. Som ensam vuxen blir man lite trött. Idag skapade jag en paus och sprang en runda. Eller rättare sagt, sprang tre korta rundor för att ungarna inte skulle vara ensamma så länge åt gången. Under den första hade jag sällskap av dottern på cykel, sedan tacklade hon av.

Det blev ett fantastisk skönt träningspass. Luften var lätt att andas och det var sol utan att vara för hett. Jag sprang på grusväg, genom en skog och ut på öppna odlingslandskap. Låren dunkade och endorfinerna sjöd i mig efteråt. Det slår alltid bättre när man längtat efter att springa. Efteråt duschade jag genom att skopa ljummet vatten ur en hink. Det var länge sedan jag kände mig så ren.

Därför ska du läsa Rich boy av @crfn

Jag har läst färdigt Rich boy av Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Den är suggestiv. Jag tyckte mycket om den. Det tar en liten stund att komma in i det korthuggna språket men sedan rullar det på som en vält och krossar allt. Det är effektivt. Och suggestivt. Den handlar om kvinnor och män, skadliga relationer. Om psykisk ohälsa och brusten kärlek. Om föräldraskap. Om klass. Om Simrishamn och Stockholm. Om samtiden. 

Det är tungt men där finns också visst hopp i allt det mörka. 

Jag rekommenderar varmt.