Om svårigheten i att få rutin på att springa till och från jobbet

Periodvis springer jag till jobbet. Det är en sträcka på cirka 6 kilometer. Ingen lång bit men tillräckligt för att jag ska bli både svettig och irriterad på min svaghet. Alltså bra. Jag hinner beta av den samt ta en dusch på jobbet innan jag behöver vara fit for work – utan att gå upp tidigare än vanligt. Upplägget är utmärkt. Ändå orkar jag bara några dagar i stöten innan jag tröttnar. Och det har inte med själva löpningen att göra utan med logistiken runtomkring.
Det är ett aber att behöva springa med dator och kläder och lunchlåda på ryggen till exempel. Och det är ett aber att behöva åka SL på hemvägen eftersom det alltid gör att blir sen hem.
Jag skulle kunna i lunchlådan och jag skulle kunna tvinga mig att springa även på hemvägen, men jag vill spara pengar och det tar emot att byta om en gång till. Jag vet att det är slött och ett dåligt argument men det är det bästa jag har. (Samt argumentet att det är föga njutbart att på hemvägen behöva hoppa in i en affär för att handla mat dyngsvettig och stressad. Händer inte varje gång att jag måste handla på vägen hem men det händer, det händer.)
Allt skulle vara lättare om jag inte varje dag jobbade in i det sista. Jag jobbar verkligen fram till den sekund jag jag skulle kunna tvinga mig att springa även på hemvägen men det tar emot att byta om en gång till. Allt skulle vara bättre om jag inte jobbade fram till sista sekunden innan jag måste gå för att inte bli för sen hem till barnen. Om jag avbröt en stund innan och i lugn och ro bytte om för att sedan jogga hem igen (det bästa sättet att skaka av sig arbetsdagen för övrigt) skulle allt vara lättare. 
Jag får öva på det. 
Kom gärna med tips på hur ni gör för att få rutin på löpningen till och från jobbet.

@ajennische
views

Tags

2 responses
För en annan som har löparpendlat sen lååååååångt innan löpning blev trendigt så har jag bara tre små ord att säga. Struktur och planering. Jag planerar veckan så att matlådor tas med i förtid, kläder finns på jobbet och över min döda kropp att jag skulle springa med dator på ryggen. Som i morse när jag sprang till jobbet, det enda jag hade som packning var kreditkort, passerkort, nycklar och mobiltelefon. Frukosten fanns redan väntande i skåpet på jobbet!
Tack för svar Mackan! Du har ju helt rätt, jag planerar för dåligt. Men det är just den biten jag tycker är jobbigast. Jag vet att det är det enda som skulle göra verklig skillnad och få det att hålla i längden.