tag:andreasjennische.se,2013:/posts AJB 2019-06-15T12:32:31Z Andreas Jennische tag:andreasjennische.se,2013:Post/1420474 2019-06-15T12:01:04Z 2019-06-15T12:32:31Z Två veckor på ny redaktion

Nu har jag gjort två veckor som nyhetschef på Fastighetsnytt och Byggindustrin. Fast så mycket aktivt nyhetsarbete har det inte hunnit bli, än så länge har det mesta handlat om att förstå existerande rutiner och upplägg, sätta sig in i ansvars- och rollfördelning bland övriga på redaktionen och en väldig massa genomgångar av digitala verktyg. Eftersom jag är knuten till två olika publikationer behöver jag ha koll på två olika publiceringsverktyg för webben och för nyhetsbrev. Men det tar sig. Jag har väldigt mycket bättre koll nu än för bara en vecka sedan och det är ett bra klimat att kliva in i. Viljan finns att göra ännu bättre journalistik. Det är det viktigaste. Ofta går det att göra ganska stor skillnad med ganska små medel.

För egen del handlar mycket om att snabbt komma in i ämnet, få koll på personerna, förtagen och de hetaste frågorna för respektive bransch.

Ni som jobbar inom bygg- och fastighet får gärna tipsa mig! Om affärer, stadsutvecklingsprojekt, rekryteringar, goda exempel, intressanta historier, politiska beslut och allt annat som rör bygg- och fastighetsbranschen.

andreas.jennische@gmail.com

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1417191 2019-06-06T16:27:06Z 2019-06-06T16:27:07Z Årstas nya höghus är kanske inte...

... jättevackra. Det är någonting med det där ljusrosa och vita snarare än formen. Hade varit bättre ljusbrunt trä eller till och med mörkt enfärgat tegel.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1416911 2019-06-05T21:57:08Z 2019-06-05T22:33:03Z Träffade Twitterbekant på jobbet – det var första gången live

Det har hänt flera gånger, att jag ser personer i verkligheten som jag tidigare bara sett på bild via deras Twitterkonton. Jag har bra ansiktsminne på det sättet. Men det är inte alltid den andra personen känner igen mig tror jag och det är sällan det händer något mer vid de där tillfällena än att jag tyst för mig själv konstaterar att "där var hen från Twitter". Idag blev det lite annorlunda. Under min lunch fick jag ett direktmeddelande från en person som sett att jag nu jobbar i Bonnierkomplexet i Marieberg och som skrev "jag började också i måndags, jag tror vi sitter nära varandra, ska vi käka lunch någon dag?". Självklart svarade jag. Sedan gick jag ut på en lunchpromenad och vem möter jag nere i receptionen – the Twitterperson som nyss hört av sig!

Kul när Twitter förenar. 


]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1415773 2019-06-02T18:18:22Z 2019-06-02T18:18:23Z Nu börjar jag nytt jobb


Vilken fantastiskt fin sistadag på kortsemestern. Solen har strålat hela dagen och jag hann gräva ett grönsaksland, springa över fälten och bada i sjön innan vi drog hem till Tanto igen. Imorgon börjar allvaret. Då kliver jag in på Bonnierkomplexet på Marieberg och börjar min tjänst på Fastighetsnytt och Byggindustrin. Det ska bli väldigt roligt. Jag hoppas att alla i mina nätverk som har bra tips hör av sig till mig. Konkurrensen är hård och om man inte är bäst, jag då är man sämre. 

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1414650 2019-05-30T10:20:35Z 2019-05-30T10:21:10Z Proggmorgon! Fem låttips.

Hela listan här. 

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1414417 2019-05-29T13:11:46Z 2019-05-29T14:57:39Z Hellmark Knutssons (S) önsketänkande: Håll hyrorna nere och släpp in kulturen
De två senaste dagarna har jag läst urbanisten och stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhles bok Alla behöver närhet om framtidens städer. Den kom ut för tre år sedan och har blivit uppmärksammad på många håll sedan dess men jag själv har inte läst den från pärm till pärm förrän nu. Det är värt att göra det. Ståhle är duktig på att vända på perspektiven och få läsaren att starkt ifrågasätta den gräddfil bilar har i våra städer. Ståhles lösning är enkel på papper men desto svårare att genomföra i verkligheten: förtäta istället för att låta staden bli bredare, låt gångtrafikanter vara i fokus när kvarter och stadsdelar tar form och ge sedan plats åt cyklister, spårtrafik, bussar, transporter och privatbilister – i fallande ordning. 
Ståhle ger många exempel från forskningen och tar upp konkreta exempel från andra storstäder runt om i världen för att ge extra tyngd åt poängen att bilarnas hegemoni måste bort. Han trycker också på att detta ger bra möjligheter till intäkter för investerare och fastighetsbolag. 

”Kan man sälja en trivsam, spännande plats utan att bära kostnader för väg och parkering gör man helt enkelt en bättre affär”, skriver Ståhle. 

Han hänvisar bland annat till en analys av kontorsmarknaden som Stockholms läns landsting (nu Region Stockholm) och sex kommuner gjorde 2011 som visar att hyresintäkterna kan bli hela 90 procent högre om det på gångavstånd finns kollektivtrafik, restauranger, butiker och andra kontor. 

Samma grundprincip gäller också för bostäder i städerna. Ju närmare service, kultur och handel desto mer attraktivt. 
Men det är också här det blir lite svårt, vilket Ståhle själv belyser. För stigande hyror och bostadsspriser må driva tillväxt och gynna marknaden men till slut blir det för dyrt för de flesta att bo eller hyra där. Gentrifieringen är bra till viss nivå men om den går för långt blir områden och platser oattraktiva. Att hitta ett sätt att nå balans, att kunna skapa täta klimatsmarta städer där alla har råd att bo och leva utan segregation och där kulturen har en given plats, ja det är tiotusenkronorsfrågan. Både politiker, ekonomer, arkitekter och stadsplanerare kämpar ständigt med att komma fram till svaret. Förmodligen finns det flera. Antagligen behövs en kombination av åtgärder. 

Kulturen får plats – eller?

Just kulturens plats, eller snarare bristen på plats för kulturen, var temat på det frukostseminarium på Stockholms handelskammare som jag besökte i tisdags. 
Rubriken var Låt de kreativa näringarna ta plats för attraktivitet och innovation. 

Helene Hellmark Knutsson (S), vice ordförande för riksdagens näringsutskott och tidigare kommunalråd i Sundbyberg var en av deltagarna i panelen. Hon berättade om hur Sundbyberg i början av 00-talet pressades av befolkningsminskning. Stockholm och Solna drog nya invånare men inte Sumpan. Idag är Sundbyberg en av landets snabbast växande kommuner. 
Förändringen, enligt Hellmark Knutsson, började med en satsning på att göra om det gamla industrikvarteret Plåten till Signalfabriken – med krogar, fik och handel.  
”Det blev ingången till att skapa en buzz”, sa Hellmark Knutsson. 
Mer radikal lät hon senare under diskussionen när hon förslog att kommunalpolitiker och fastighetsägare skulle våga några gamla industrilokaler vara kvar och behålla de låga hyrorna och sedan släppa in kulturen och låta den sköta resten. 
”I Stockholm finns ju Slakthusområdet... men där kommer det också snart att vara fint”, avslutade Hellmark Knutsson för att liksom själva sätta punkt för den utopiska tanken att låta området vara fritt från stora planer. 

Slakthusområdet snart fräsigt 
Men det finns fastighetsbolag som verkar skriva under på Ståhles resonemang att det finns pengar att tjäna på tät stad med höga urbana kvaliteter och lågt bilanvändande. 
Helena Olsson, chef för stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna Stockholm, som också var med i debatten tog upp Atrium Ljungbergs satsning på att behålla kulturen i form av Nobelberget när AL nu bygger nytt i Sickla. Kulturbevarandet gjorde att bolaget fått köpa stora delar av Slakthusområdet av Stockholms stad. Draget att satsa på kultur och de kreativa näringarna stämmer väl överens med hur staden hoppas att nya Söderstaden och Slakthusområdet ska bli. 
Dock är det väl tveksamt om där kommer att finnas några billiga hyresrätter. Det i kombination med några lågprislokaler i före detta i industrikvarteret lär ju annars sätta fart på hajpen. 

Jag hoppar tillbaka till Ståhles bok innan jag sätter punkt. Ståhle pekar ut Kristina Alvendal som en person som tidigt insåg att bilstaden är mindre attraktiv än den stad som ger mer plats för gång-, cykel- och kollektivtrafik. 
Alvendal var moderat stadsbyggnadsborgarråd som under mandatperioden 2006-2010 ledde arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Stockhom. Den fick namnet Promenadstaden och pekar just på värdet av att skapa en tät stad utan barriärer mellan stadsdelar och där fotgängarna ska prioriteras. 
Efter läsningen undrar jag varför hon så hastigt försvann från Stockholmspolitiken 2010. Den borgerliga alliansen vann valet igen det året och fick ha makten i två mandatperioder i rad, men Alvendal gick tillbaka till det privata näringslivet... Där finns kanske något intressant att rota i. 

Jaja, hur som helst. Det blir kul att fortsätta bevaka stadsutvecklings-, bygg- och fastighetsfrågorna. 


]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1413543 2019-05-27T05:16:49Z 2019-05-27T05:16:49Z Här är nya Metro!

Jag fick den i lådan i helgen. Den är alltså tillbaka på Södermalm.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1413226 2019-05-26T11:02:22Z 2019-05-26T11:02:22Z Jag får svindel av tiden som går

Skrev några rader här som kändes sanna och bra. 

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1412744 2019-05-24T21:21:03Z 2019-05-24T21:33:33Z Playhouse

Käkade lunch på Playhouse i City idag. Jag var där med Erik. Vi hade ett trevligt samtal och rörde oss fritt över ämnena.

Några timmar senare tog jag och barnen bilen till landet. Helene kom efter med tåg.

Underbart. Så här glad blev min dotter:

Bra var också besöket hos optikern. Jag gick till ett ställe jag inte varit hos förr. Träffade en mycket proffsig optiker som tog god tid på sig. Kände mig riktigt ompysslad. Hennes otippade slutsats var att jag hade för starka glasögon. Kanske en delförklaring till min så ofta återkommande huvudvärk. 
]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1412235 2019-05-23T14:55:05Z 2019-05-23T16:04:23Z ”Vem får egentligen Metro?”

Packade simväskan efter frukost och tog cykeln mot Eriksdalsbadet. Jag hann knappt börja trampa ordentligt förrän jag stötte ihop med en före detta kollega. Hen berättade om Metro. Om hur alla anställda bara två veckor före det stora beskedet om rekonstruktion fått gå på stor konferens på Berns där ägaren Ager-Hansen pratat i två timmar (!) om Metros betydelse och om vikten av print. 

Kort därefter blev enligt min före detta kolla tre personer från redaktionen uppsagda. De fick gå på dagen! 

Jag undrade lite försiktigt vem som egentligen får nya pappers-Metro. Enligt vad som sagts i branschpress skulle första numret delas ut till alla hushåll på Södermalm. Men ingen av alla Söderbor jag känner fick det numret. Och nummer två delas ut på Östermalm efter vad jag förstår.

Min före detta kollega var också undrande till utdelningen. 

För alla Metro-anställdas skull önskar jag att det går bra.

***

Simningen gick bättre än häromdagen. Jag hann köra 1200 meter precis innan det började regna. 

***

Ihållande regn och dåliga kläder fick mig att ta tuben till Odenplan och Stadsbiblioteket. Där satt jag och läste i två timmar. Det gav mig en stark känsla av lyx. Dessutom: research inför mitt snara återinträde i arbetslivet. Yay!


]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1411900 2019-05-22T18:40:03Z 2019-05-22T20:29:51Z Posthaven kanske trots allt inte håller måttet

Som ni ser fungerar inte min vanliga adress som den ska. Jag har försökt att få tag på supporten hos @Posthaven sedan igår men har inte hört ett ord. Tydligen är det fel på alla så kallade custom-adresser vilket gör att jag just nu får använda den gamla ajx.posthaven.com. Detta är ett mycket störigt problem som innebär att alla delade länkar till bloggen nu är brutna. 

Fler än jag är irriterade. 

Det är extra beklämmande att detta drabbar Posthaven, vars enda löfte till användarna att de ska leverera en tjänst som håller för evigt. 

Jag ger det någon dag till annars får jag överväga att flytta bloggandet någon annanstans.

Uppdatering från grundaren:

Uppdatering från mig:

Nu funkar det igen! 


]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1411510 2019-05-21T21:09:45Z 2019-05-21T21:09:45Z Had a great day ute på torpet

Jag åkte direkt efter att ungarna gått till skolan. Var där före 10. Ägnade flera timmar åt att klippa gräs, räfsa upp gräsklippet och lägga på grönsakslandet och trimma ner kärsängen bakom syrénhäcken. Jag passade på att gräva upp den sista biten av en gammal rabatt också. Sedan promenerade jag ner till västra Sörmlands bästa strand (men vad ledsen jag blev av att se skogsgallringen på nära håll) och tog ett dopp. En fantastiskt fin dag.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1410898 2019-05-20T13:51:27Z 2019-05-20T13:58:37Z Crawlpremiär utomhus och intervju i Medievärlden

Herreminje vad dålig simform jag är i, konstaterade jag efter bara några hundra meter i bassängen. Jag har njutit av att vara ledig när alla andra jobbar och går i skolan idag och för att få maximalt ut av dagen gick jag upp precis som vanligt för att få iväg alla barn. Istället för att fortsätta till jobbet åkte jag till Eriksdalsbadet, en plats jag totalnegligerat hela vintersäsongen trots att jag älskar att simma. Dagen till ära var det premiär för utebadet! Solen sken och det var bara några få andra som var på plats så jag hade en utmärkt stund med badmössan. Allt var toppen utom min simstyrka. Jag var tvungen att dela upp kilometern jag bestämt mig för att göra i många delar för att orka. Det märktes att jag inte upprätthållit simningen under vintern. Jag får gå tillbaka snart och bättra på den.

Intervju

Efteråt blev jag intervjuad av Lucas de Vivo på Medievärlden om mitt nya jobb. Det är nyttigt att som journalist själv bli intervjuad. Det ger perspektiv på hur det låter från andra sidan telefonlinjen.

På väg hem satte jag mig på nya stället The Park i hörnet Rosenlundsgatan/Magnus Ladulåsgatan och skrev en timme. Kopplade telefonen till ett bärbart tangentbord och bara skrev för nöjes skull. Kanske går det att använda någon dag. Kanske inte. Oavsett var det en bra stund.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1410069 2019-05-18T10:22:36Z 2019-05-18T13:45:22Z En hyllning till redaktionen på StockholmDirekt / Direktpress

Igår gjorde jag min sista dag på Direktpress där jag klev in som vikarie 2006 och där jag efter några ut- och inhopp fastnade 2010. Sedan dess har jag jobbat som reporter, redaktör och nu mot slutet som tf redaktionschef. Det har varit en fantastisk resa. Redaktionen har utvecklats, produkterna har utvecklats och inte minst jag själv har utvecklats. Utöver det som hänt rent yrkesmässigt har jag fått vänner för livet. Jag har ju till och med träffat min fru på jobbet, chefredaktörernas chefredaktör Helene Claesson Jennische.

Att bli avtackad igår var en mycket omvälvande och fin upplevelse. Jag blev visad så mycket kärlek. Allt satte fingret på vad jag försökte säga till alla berörda igår (gick sådär på grund av rörd), att man kommer otroligt långt med arbetsglädje. Och är det någonting som har funnits på redaktionen, oavsett andra svängningar inom företaget, så är det arbetsglädje, ett peppande klimat och genuin omtänksamhet om varandra. För ett par år sedan pekade en av de dåvarande pressekreterarna i Stadshuset ut Direktpress-redaktionen som den gladaste i hela stan, och jag är den första att hålla med.

Stort tack till alla på Direktpress för alla år med snabba lokalnyheter, galna idéer, avslöjanden och inte minst folkbildande insatser. Fortsätt göra det ni gör och ni kommer fortsätta att vara bäst!

Inom kort börjar jag jobba som nyhetschef på två Bonniermagasin som heter Fastighetsnytt och Byggindustrin. Jag kommer också att skriva en del. Det blir journalistik inom ett annat områden än vad jag ägnat mig åt tidigare och det känns väldigt spännande och roligt. Jag är ödmjuk inför uppgiften men känner stor pepp. Bostadsbyggande, stadsutveckling och fastighetsaffärer påverkar samhället i hög grad och är frågor som det blir kul att få fördjupa sig i. Jag ska göra mitt absolut bästa även där.

Jag tar på mig nya flanellskjortan, höjer presentyxan och går vidare in i framtiden!

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1408313 2019-05-12T21:02:30Z 2019-05-12T21:45:12Z Yes! Uppföljaren till Jag for ner till bror är här

Jag läser Karin Smirnoffs uppföljare till Jag for ner till bror. Den heter Vi for upp med mor och tar vid där den förra slutade. Jag älskar språket. Berättelsen rullas ut lite i taget med få extravaganser. Så här kan det låta:

Jag läser Karin Smirnoffs uppföljare till Jag for ner till bror. Den heter Vi for upp med mor och tar vid där den förra slutade. Jag älskar språket. Berättelsen rullas ut lite i taget med få extravaganser. Så här kan det låta:

Då har du papper på det sa jag och en lagfart.

Han slängde ur sig en order till magdalena. Jag förstod bara svordomarna.

Hon svarade något. Jag förstod bara svordomarna.

Självklart sa han. Dem ska vi nog leta fram. Vi har dem i en pärm på kontoret.

Storyn kretsar kring janakippo (Jana Kippo, men det skrivs ihop utan stora bokstäver, alla namn skrivs så) som lämnar stan för att resa till sin hemby och hälsa på sin alkoholiserade bror. Resan blir både fysisk och psykisk. En massa minnen tränger fram och gör vissa gånger verkligheten lättare att förstå och andra gånger svårare. Utan att spoila något kan jag säga att det inte är böcker för den som vill läsa om hedervärda och kärleksfulla män. 

Det är mycket fängslande hur som helst. Den här börjar bra. Jag återkommer med en riktig recension när jag läst klart. 


]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1407922 2019-05-11T18:57:47Z 2019-05-11T18:57:47Z Veckans bästa cyklist, vecka 19 – 2019

Jakten på cyklisterna som sprider glädje i cykelbanorna i Stockholm med sin blotta uppenbarelse fortsätter. Den här gången är det synnerligen välskräddad person jag vill hylla. Det i kombination med en klassisk damcykel utan krusiduller gör det oemotståndligt. Kraftig kavaj, svarta byxor, låga boots och en gubbkeps. Stylish värre.

Detaljen att lägga märke till framför övriga: de tunna handskarna i skinn med hål på handryggen och ett snyggt spänne. Avundsvärda. 

Heja!

Läs även

Veckans bästa cyklist, vecka 18 – 2019

Veckans bästa cyklist 1

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1406579 2019-05-07T21:15:12Z 2019-05-07T21:22:39Z Där har du fel Knausgård

Det går att säga mycket om Filmhuset men gnistrar det gör det inte.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1405514 2019-05-05T15:44:31Z 2019-05-05T15:47:34Z Kampen om Slussen är över – beviset hittat i vårt grovsoprum

Dumpad nere i grovsoprummet.

Kanske var skylten med på den här protesten, där jag listade en rad andra liknande plakat. 

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1405459 2019-05-05T10:55:04Z 2019-05-05T11:05:15Z Genova-kvarteret i Gröndal, Söderorts kanske bästa utsikt och EU-valrörelse på Liljeholmstorget

Ibland är det helt fantastiskt att springa. I dag hade jag en sådan upplevelse. Jag lämnade dottern på Tanto bollplan i morse och sedan stack jag iväg åt Gröndalshållet. Där var längesedan jag sprang. Och precis som alla andra gånger jag sprungit där lite på måfå så kom jag bort mig. Alltså inte borta som i helt lost men så jag hamnade på stigar och gator där jag tappade väderstrecket. Men det ingick i planen. Bland annat hamnade jag högts upp på Nybohov där jag fann en fantastisk utsikt från vattenreservoaren som finns där uppe, vilket jag inte hade en aning om. Och så fick jag se ett gäng nybyggda hus jag inte sett förr. Bland annat Genova-kvarteret i Gröndal, Balneum heter det tydligen, som jag tog bild på. Extremt sjönära lägenheter i botten där. De hänger bokstavligt talat ut över vattenkanten. Det tog jag också bild på.

I det gamla Gröndal slås jag alltid av att de där punkthusen i tegelhus ger ett väldigt brittiskt utseende. Det gillar jag. Där hade grannarna börjat med ett odlingsprojekt intill gamla båthamnen lade jag märke till.

På Liljeholmstorget som jag passerade på väg hem var valrörelsen inför EU-valet i full gång. Den märkliga pergolagången var redan tapetserad med affischer.

@ajennische


]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1404866 2019-05-03T18:15:24Z 2019-05-03T20:52:49Z Hårdast idag: Personen som köpte vår tv-bänk

Roligast idag var när personen som köpt vår gamla tv-bänk kom och hämtade den. Hon hade en Ikea-vagn med sig och tänkte ta den på tunnelbanan. 

 Är du säker? frågade jag.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1404101 2019-05-01T17:57:21Z 2019-05-03T20:53:06Z Min Qvist har fått byta plats

Idag har vi möblerat om i vardagsrummet. Det är inte klart.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1403342 2019-04-29T17:09:59Z 2019-05-03T20:53:17Z Veckans bästa cyklist – vecka 18, 2019

Som vardagscyklist ges jag chansen att betrakta massor av cyklande stockholmare varje dag. 

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1402835 2019-04-28T09:07:08Z 2019-04-28T09:08:48Z SL, återinför de gamla skyltarna


Gick upp som en vanlig vardag, körde upp tvillingarna, åt frukost och körde 14 mil hem för att dottern skulle hinna spela fotbollsmatch mot Djurgården och sonen hinna dansa. Nu sitter jag vid Hjorhgens IP och väntar på att matchen ska börja. På station Ropsten slogs jag av hur retro den är. Mycket snyggare än de flesta alla. Skyltarna, den tomma gången med outnyttjade reklamytor och lågt i tak. Det sistnämnda är svårt att gilla, det blir lätt klaustrofobiskt med lågt tal. Men skyltarna, sådana borde återinföras direkt på alla andra stationer. Det är omöjligt att gilla typsnittet, färgerna och balansen i de där blåvita gamla skyltarna.]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1402629 2019-04-27T17:59:12Z 2019-05-03T20:54:46Z En död uggla i ladan!

Det är något med torpet. Djur dör här. 2011 var det en död grävling på dass. 

Senare samma år hittade jag en död räv i vedboden. 

Och nu idag en död uggla i ladan.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1402483 2019-04-27T08:42:27Z 2019-04-27T09:41:23Z Fåglarna kvittrar ikapp och fälten är ärtgröna av ny växtkraft #torplife

Jag vaknar med samma huvudvärk jag gick och lade mig med. En sprängande punkt vid höger tinning. Jag ligger kvar i sängen en stund och löser Min kamp 2 av Knausgård. Den är fantastisk. Han så att man sugs in i hans huvud. I boken sitter han på NK och läser när han plötligt får bråttom hem för att laga middag. Han köper mat och betraktar de andra i affären. Precis när han öppnar porten in till sitt hus gör han en utvikning som tar läsaren en knappt år tillbaka i tiden och som varar i cirka en femtedel av hela boken. Därefter är han tillbaka i porten igen och berättelsen går vidare. Det är skickligt, väldigt detaljerat och fängslande. Tänk att ha förmågan att skriva så. Att gå in i arbetet på det sättet. Att skriva sådana kvantiteter, återberätta långa sjok av vardag. Häftigt.

April som juni

När klockan är lite efter åtta tvingar jag mig att gå upp. Huvudet bankar. Jag häller upp ett glas vatten ur plastdunken som står på golvet i köket framför den gamla vedspisen och dricker det stående. Jag kliver i ett par svarta stövlar och går på dass. Det spritter av liv. Fåglarna kvittrar ikapp och fälten är ärtgröna av ny växtkraft. Solen skickar sitt obevekliga ljus rakt mot oss. Det är slutet av april men känns som juni i luften. På marken är det fortfarande vårknastrigt. Det är lördag och vi har premiärsovit på torpet för den här säsongen.

Livet rullar på. Det är fint.




]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1401991 2019-04-25T20:10:49Z 2019-04-25T20:10:49Z Södermalms bäst bevarade innergård?

Innergården vid Stockholmsverken på Rosenlundsgatan. Det ska hände grejer här framöver i form av fler publika verksamheter. Det är en fantastiskt fin plats så det kan säkert bli bra.

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1401636 2019-04-24T20:04:52Z 2019-04-25T06:51:29Z Om svårigheten i att få rutin på att springa till och från jobbet
Periodvis springer jag till jobbet. Det är en sträcka på cirka 6 kilometer. Ingen lång bit men tillräckligt för att jag ska bli både svettig och irriterad på min svaghet. Alltså bra. Jag hinner beta av den samt ta en dusch på jobbet innan jag behöver vara fit for work – utan att gå upp tidigare än vanligt. Upplägget är utmärkt. Ändå orkar jag bara några dagar i stöten innan jag tröttnar. Och det har inte med själva löpningen att göra utan med logistiken runtomkring.
Det är ett aber att behöva springa med dator och kläder och lunchlåda på ryggen till exempel. Och det är ett aber att behöva åka SL på hemvägen eftersom det alltid gör att blir sen hem.
Jag skulle kunna i lunchlådan och jag skulle kunna tvinga mig att springa även på hemvägen, men jag vill spara pengar och det tar emot att byta om en gång till. Jag vet att det är slött och ett dåligt argument men det är det bästa jag har. (Samt argumentet att det är föga njutbart att på hemvägen behöva hoppa in i en affär för att handla mat dyngsvettig och stressad. Händer inte varje gång att jag måste handla på vägen hem men det händer, det händer.)
Allt skulle vara lättare om jag inte varje dag jobbade in i det sista. Jag jobbar verkligen fram till den sekund jag jag skulle kunna tvinga mig att springa även på hemvägen men det tar emot att byta om en gång till. Allt skulle vara bättre om jag inte jobbade fram till sista sekunden innan jag måste gå för att inte bli för sen hem till barnen. Om jag avbröt en stund innan och i lugn och ro bytte om för att sedan jogga hem igen (det bästa sättet att skaka av sig arbetsdagen för övrigt) skulle allt vara lättare. 
Jag får öva på det. 
Kom gärna med tips på hur ni gör för att få rutin på löpningen till och från jobbet.

@ajennische
]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1401056 2019-04-23T07:40:59Z 2019-04-23T07:40:59Z Knäckt i Gustav Adolfsparken
https://jeansyjeans.tumblr.com/post/184384516408/so-sad-killed-by-%C3%B6stermalm-found-in-gustav
]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1400806 2019-04-22T16:08:49Z 2019-04-22T16:10:00Z You give love a bad name

Fick höra Bon Jovi på radio idag. De spelade You give love a bad name. En av mina favoritlåtar genom tiderna. Jag har sjungit den på karaoke flera gånger med jobbarkompisar och jag har skämtat högt om hur jag som barn sjöng totalt fel text. Shattela-ha änd jår to blejm ju kan looow a bad gejm. 

Varje gång jag hör den blir jag glad. Men jag blev störst på programledaren som kallade Bon Jovi för ”den här killen”. Bon Jovi är ett band och det är fel att reducera det till enbart Jon Bon Jovi. Ritchie Sambora och Tico Torres till exempel har varit med och skrivit flera låtar. 

Johan från Farsta

Det var Johan från Farsta som introducerade Bon Jovi för mig i slutet på åttiotalet. Slippery when wet hade kommit och jag, brorsan, Johan och hans brorsa luftspelade hela skivan hemma i vardagsrummet. Vi brukade tjafsa om huruvida det var en bas eller keyboard eller gitarr som gjorde det coola ljudet i början på Livin on a prayer. Jag är fortfarande osäker. 

]]>
Andreas Jennische
tag:andreasjennische.se,2013:Post/1400485 2019-04-21T21:25:54Z 2019-04-21T21:31:31Z Vi drog rakt ut i skogen och hittade en sjö

 Vilken dag. Igen. Sommarvärme och utflykt till ett ställe man bara känner till om man är härifrån. Tomtsjön, en liten blindtarm till Rottnen, ligger i en reva i åsen omgärdad av klippor och urskog. Fantastiskt vackert. Gunsan ledde oss dit. Även om Helene varit där som barn skulle hon inte hittat vägen själv. Stigen mellan parkeringen (en liten lucka intill grusvägen) och sjön var smal, gick bokstavligen över stock och sten och var delade sig i två efter en liten bit. Till höger och du får en mäktig utsikt. Välj vänster och du kommer ner till sjökanten. Vi satte oss mellan några träd precis vid vattenkanten. 

Jag lyckades övertala den stora sonen till ett bad (kallt så det sjöng i benen) och hela stunden där vid sjön vad en sådan bra familjestund när alla var närvarande och med på grejen. 

Vi käkade picknick, vandrade cirka 3,5 kilometer runt hela sjön och sedan fikade vi Gunsans hembakta mandelkubb. Herrejävlar vad gott. 

Glada kom vi hem till huset igen. Fyllda av skogens energi.


]]>
Andreas Jennische