Simmade ganska länge men tjenare vad det känns segt

Det har gått några dagar sedan sist. Jag har ju blivit tvungen att åka ensam tillbaka till stan för att jobba när övriga familjen är kvar och krigar på med #torplife. Det tog emot som fan, men väl på plats är det ju liksom bara att kötta på. Och kollegerna är grymma, som vanligt. 

50-metersbassängen

Det svåraste är tiden efter jobbet. Helt ensam hemma med fru och barn på annat håll och inga kompisar i stan. I en knäckande varm lägenhet. 
Idag efter jobbet åkte jag istället direkt till Eriksdalsbadet och simmade. Jag har ju ett lopp att tänka på goddamnit och att springa känns inte det minsta lockande.
Jag höll mig i crawlfilen i den stora utomhusbassängen och körde sex gånger 200 meter med kort paus mellan varje set.  Egentligen hade jag velat köra längre i sträck men jag hade inte riktigt orken. Det blev ändå ett bra träningspass. 

Novis

Men jag har mycket kvar innan jag blir en duktig simmare. Jag kan crawla utan problem med andningen, men jag tycker det är svårt att komma upp i ett snabbt och hållbart tempo. Jag är för svag helt enkelt. Jag måste helt enkelt nöta mer. Dessutom måste jag bli rent muskulärt starkare för att kunna hålla fart. 
Jag kanske går dit igen redan imorgon. Egentligen skulle jag behöva springa lite mer också innan Katrineholm Swimrun den 5 augusti, men i den här värmen tar det emot. 
Det viktigaste är att jag slipper skämma ut mig inför min team-kamrat Daniel Eriksson. Men så illa är det nog inte med formen trots allt. 


Hade äran att prata lokaljournalistik med journalister från Kuba



Det har varit ett omväxlande dygn. Igår kväll satt vi på flygplatsen i Palma och tittade på Sverige-Schweiz och i morse stod jag på jobbet inför åtta kubanska journalister och pratade om fri press och lokaljournalistik. Ett besök arrangerat av människorättsorganisationen Civil Rights Defenders som min käre kusin Erik jobbar på. 


Det var väldigt roligt. De hade bra frågor och det blev en givande samtal om hur och varför vi jobbar som vi gör. Vad vi kan och inte kan publicera. De kubanska journalisterna jobbar under helt andra förutsättningar än vi. På Kuba råder inte pressfrihet och det är farligt att skriva och publicera sådant som staten inte gillar. 
Mötet var en nyttig påminnelse om hur lätt det är att jobba som journalist i en fri demokrati jämfört med Kuba som är en enpartistat utan fria och demokratiska val. 

Ny Sös börjar få rätt färg

Det var måndag idag. Stressigt och långsamt på samma gång. 
Fick lite action när jag cyklade till T Stadion för att ta lite bilder när polisen spärrat av platsen efter en grov misshandel, men annars var det bara gnet. 
Och telefonen plingade som besatt hela vägen hem vilket höll på att få mig helt ut spel. Någon gång kommer notiserna göra mig galen på riktigt. 

Men det som var tvunget att bli gjort blev gjort och ungarna blev hämtade och fick mat och allt det där. 

Varför envisas lokaltidningar med utrikes och riks?

Är på weekendresa i Örebro. Bad med ungarna på Gustavsvik och en hotellövernattning. Lyckat på alla sätt. I hotellmatsalen läste jag NA, lokaltidningen som ingår i Mittmedia-koncernen. En rapp och välpaketerad tidning vad det verkar. I den del som bevakar Sydnärke, alltså de mindre kommunerna i länet, läser jag flera fina lokaltidningsnyheter. Vad ska hända med alla tomma lokaler i Askersunds centrum? Vilka frågor var hetast på Laxå kommunfullmäktige? Varför är snöröjningen så dålig i Bergslagen?

Men! Varför fortsätter prenumererade lokaltidningar med omvärldsbevakning från TT, riksnyheter från TT och nationell sport från TT?
En stor del av tidningen utgörs av icke-lokalt material som gör att den går upp i format och blir dyrare att trycka, dyrare att distribuera och dyrare att prenumerera på. 

Det där bygger på en gammal men ännu rådande föreställning om att en lokaltidning ska vara heltäckande. Det känns inte up to date och måste vara ekonomiskt osmart. 


En fin kväll på stan med DP Awards 2017

I går var det gala. DP Awards 2017. Vilken fest. Nu skulle det avgöras vad som var "bäst" förra året. Allt mycket internt och roligt. För en utomstående kan det verka märkligt att vinnarna blir glada, men det blir man, trots att de nominerade alltid väljs med ironisk blick. Kategorin "Årets reporterbild" är en stor skrattfest. Vinnaren i år: en mycket stolt Lotten Engbom. Själv tog jag hem Årets push på en tveksam lansering av Hesa Fredriks larmande över Stockholm i december.

Konferiencer som tidigare: the almighty Tomasz Pozar.

Stort tack till Micke Toll och Mimmi Epstein som fixade allt!

Jag skulle säga att hela hemligheten bakom StockholmDirekt och det vi lyckas med går att koka ner i det som belyses en sådan här kväll. 

Sedan blev det karaoke och mingel för hela planeten ända till sent. Utan att jag riktigt förstod hur det gick till var jag plötsligt anmäld för att tillsammans med Sacharias Källdén sjunga min gamla pojkrumsfavorit Shattelaha med Bon Jovi. Vilken duett! Tur jag hade stöd. Publiken (särskild Kevin Wedin) backade upp med fulla halsar.

En alltigenom mycket bra kväll.

När jag ändå är igång och skriver om jobbet så vill jag rekommendera det här reportaget av Christoffer Röstlund Jonsson om landstingets planer på ett nytt sprututbyte. En annorlunda nimby-historia som förtjänas att bli läst.

Jag knackade ner några rader på sidan 2 i veckans tidningar med förhoppning om att fler ska läsa.




Våldsam brand i Pirathamnen i Årstaviken


Jag låg och nattade barn när jag plötsligt hörde en kraftig smäll. Jag tog på mig jackan och mössan och rusade ner till Årstaviken. Eftersom mobilen var det enda jag fick med mig körde jag live på Facebook och Helene satt hemma och uppdaterade webben. 
Ingen av oss var egentligen i tjänst. Men var gör man inte när något sådant här händer alldeles runt knuten?

—- 

Våldsam brand i Pirathamnen i Årstaviken

From Blogposter on Flipboard

Strax före 20.30 på onsdagskvällen hördes enligt flera vittnen en kraftig explosion från den stora så kallade "Knarkbåten" som legat i Pirathamnen vid…

Read it 


@ajennische

Söndagsintervjun

Jag har lyssnat på Söndagsintervjun med Janne Josefsson idag. Intervjun som Wicklin förberett sig på i 20 år som han skrev på Twitter. Wicklin är en väldig skicklig intervjuare och får ofta gästen att berätta ingående och personligt. Men där finns någonting som jag har börjat tänka på. Ett mönster. En sätt att ständigt vilja till barndomen. Och det där sättet att använda påståenden istället för att ställa frågor. ”Jag vill att du tar mig med till det där ögonblicket då...”, säger han ofta. Eller långa konstpauser följda av ”hur *kändes* det?” när Wicklin är på sitt terapeutiska humör (och det är han ofta). När Henrik Schyffert blivit intervjuad avslutade han allt med att tacka för sessionen.

Vissa gånger – som i intervjun med Riksbankens chef Stefan Ingves – är det mer som en skriven personintervju fast talad. Wicklin börjar med att teckna en kort introduktion av vem det är vi ska få träffa. Några välfunna meningar. Sedan följer ”brödtext” när Wicklin faktiskt inte ställer frågor utan kommer med påståenden som gästen får bekräfta. ”Du drömde om att få komma ut i världen när du satt där i ditt pojkrum i Åmål på hösten 1965”. Gästen svarar ja och berättar om hur det var.

Det går inte att låta bli att lyssna även om det ibland får det att krypa i skinnet på mig.

@ajennische

En hård dag

En hård dag. Det är de flesta numera. Jag sprang till jobbet för att skaka av mig lite. Det plingade hela vägen i mobilen men jag begränsade mina tittningar till en per kilometer. Det gick bra. Som brukligt var de flesta notiserna inte riktade direkt till mig. Det är effektivt med gruppkommunikation via Messenger men det driver samtidigt stress. Jag börjar dock lära mig att hålla tillbaka. Sätta gränser. Inbillar jag mig.

@ajennische

Starka nyheter på StockholmDirekt idag


Det är en konst att jobba kort- och långsiktigt samtidigt. Att både göra bra veckotidningar och hålla högt tempo på webben med begränsade resurser. Jag tycker att vi lyckas riktigt bra. 


Den här morgonen toppar vi med petade Roger Mogerts avgångsvederlag, en nyhet som hittills blivit upplockas av både Omni, Aftonbladet och SvD. Kul!

Vi har också ett bra eget avslöjande om hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem kräver att nya hyresgäster i kvarteret Linjalen på Södermalm säger ja till att det byggs en stor Ica Kvantum i garaget. Om de säger nej blir det inget kontrakt. 

Utöver det en storlista med stans julmarknader, reportage om helikopterboomen i Bromma, friskolan som köpte ”fel” hus och massor av andra lokala nyheter från hela Stockholm. 

Nu frukost