Posts for Tag: torplife

Drömmar om nya vägar

Skulle det gå att få ut mer av vardagen om man bodde på landet alltid? Den frågan kommer jag alltid att brottas med. Sannolikheten att den omsätts i praktiken bedömer jag som låg. Åtminstone de närmsta åren.

Chockstartsmåndag och lite Jocke Berg

Jag gjorde allt jag kunde för att förlänga helgen så mycket som möjligt. Lämnade jobbet tidigare i fredags och tog morgontåget tillbaka på måndagen. Det gör skillnad att slippa åka hem söndag kväll. Det blir en hel dag till med familjen. Hemresan i morse... mer om den strax.

Igår åkte vi på utflykt till Magda gård i Näshulta. En vacker gammal gård där ett ungt par föder upp rödkullor, en gammal svensk koras utan horn. Det är småskaligt och sympatiskt. Svårt att inte gilla även för mig, som inte äter kött. 

Jocke Berg, sångaren i Kent, var också där på söndagslunch. Han såg ut precis som man kan tänka sig på ett ställe som Magda en söndag vid lunchtid i juli. Iklädd ljusa shorts, pikétröja och sommarhatt. I sällskap med vad som såg ut att vara fru och barn. 

Träning med barn

På eftermiddagen fick jag med mig dottern som sällskap på en löprunda. Hon tog sin nya cykel. Det var första gången vi gjorde så men det kommer inte att vara den sista. Vi fick en bra stund ihop. Och båda blev trötta och svettiga. Vi avslutade allt med att bada i sjön. 

Idag måndag chockstartade jag. Vaknade med ett ryck av klockan som ringde 4:35, hoppade i kläder, åt en snabbfrukost på stående fot och gav mig iväg på en nära tvåmilatur på cykel in till stan för att ta morgontåget till Stockholm. Nu väntar en arbetsvecka, men familjen fortsätter att vara ledig så till helgen blir det #torplife igen. 

***
Instagram stories -> ajennische

Dags att omvärdera dolme

I morse hann jag knappt vakna ute på torpet förrän min lagkamrat, the mighty coach Daniel Eriksson, messade mig och frågade om jag var sugen på lite simträning i sjön. 

Vilken fråga, självklart var jag det! I värsta fall  blir det det enda tillfället vi hinner träna ihop innan det stora loppet Katrineholm Swimrunaugusti
Det blev en supermiddag. Cirka 1300 meter simning i öppet vatten, så varmt att det inte behövdes våtdräkt. 
Jag fick låna en dolme, en sådan där flytgrej som swimrunfolk har mellan benen under simpartierna och fastsurrad vid sidan av låret när det är dags att springa. Jag fattar varför. Trots att det är ett litet stycke frigolit (typ) så ger det en känsla av att ha en försiktig med stadig hand under bålen. Förr har jag alltid tyckt det är lite töntigt med dolme men efter att ha testat är jag beredd att omvärdera allt. 
Jag och Daniel höll jämnt och bra tempo och passet gav mig en sådan där lyckokänsla som bara fysisk aktivitet i gott sällskap i kombination med vacker natur kan ge. 
Ser mycket fram emot den 5 augusti