En månad på DN Sthlm

Omtumlande, lärorikt, bitvis svårt. Det har varit några utmanande och roliga veckor på nya jobbet. Som det brukar vara är rätt arbetssätt och organisation nyckeln till framgång och en sådan är inget man skapar på en kvart. Min bild är att det finns saker att jobba med här – och att vi gjort flera framsteg redan. Veckan som gick fick vi nya lämningstider, redan klockan 15 ska innehållet till morgondagens tidning ligga helt klart för att redigeras. Och här betyder helt klart, helt klart. Bilder, grafik, citatkollar, allt ska vara gjort. Det betyder att större delen av det som ska vara med i papperstidningen måsta produceras tidigare än under samma dag. Och för att det ska vara hållbart i längden krävs det en plan för gärna en hel vecka i förväg, åtminstone i stora drag. Detta kräver hög grad av framförhållning och här har jag själv en hel del att lära. Jag är lyckligtvis omgiven av en hel hög mycket kompetenta journalister som alla vill göra ett bra jobb. Vecka för vecka blir jag lite klokare försöker jag tänka även om jag varje fredag drabbas av lätta panikkänslor när tre tidningar (lördag, söndag, måndag) ska ligga klara klockan 15. Vad gäller webbpubliceringar är det snarare arbetsdagens slut som gäller men även här ska hela helgens "paket" vara färdigt. Parallellt mer allt det planerade ska vi också agera nyhetsredaktion och göra snabb rapportering och ha möjlighet att rycka ut snabbt. Det är många bollar i luften som gäller.

Själva innehållet då? Ja, här är det fortsatt experimenterande som gäller tror jag för att hitta rätt. Snabba nyheter och mer tidskrävande granskningar inom en rad olika ämnen som berör invånarna i Stockholms län och allra helst ännu fler än så. 

To be continued.

Liljeholmskajen i aprilskymning

Vilket ljus det var i onsdags kväll. Jag hade glömt bort att jag tog den här bilden och hittade den av en slump när jag bläddrade igenom bilderna i telefonen. Jag är nu så gammal, och har bott på samma ställe så länge att jag minns när det inte fanns några hus längs kajen. Jag kommer ihåg när Vin & Sprits gamla komplex som låg här knackades ner och hur ruinerna fylldes av avancerad graffiti.

Däckskifte före jobbet

Det blev en tidig morgon efter en dålig nattsömn. Hade svårt att somna och inte blev det bättre av att ungarna har påsklovsrytm och aldrig somnar de heller. Men uppe är jag och väntar på att Mekonomen ska öppna klockan 07 så att jag kan få däckbytet gjort före jobbet. Dags att klara av ännu en utmanande fredag innan det är helg.


Bandyskribent. Kan det vara något för mig verkligen?

Ja, det låter helt osannolikt med det kan faktiskt bli verklighet, på fritiden, högst ideellt, men ändå. Utan att avslöja för mycket detaljer innan något är klart så kan jag säga att det hela började med ett meddelande på Facebook och ett telefonsamtal från en person som är inblandad i kommunikationen kring ett visst bandylag. Hur jag hamnat i hans nät är lite oklart men någonstans har någon tydligen snappat upp mitt namn i detta sammanhang.

Jag lovar att bjuda på med info när mer info finns att ge. Känner mig både nervös och exalterad.

Vill MP ha Lindhagen?

Åsa Lindhagen var miljöpartistiskt socialborgarråd i Stockholm under den rödgröna majoritetens mandatperiod åren 2014-2018. I talarstolen i kommunfullmäktige talade hon ofta med stort engagemang i alla ärenden som rörde barn, flyktingmottagande eller HBTQ-frågor. Min bild är att hon är en high achiever och verkligen vill vara med och bestämma.

I januari 2019 utsågs hon till jämställdhetsminister i Stefan Löfven-regeringen och nu aspirerar hon på ytterligare en mäktig post.

I en artikel på DN Debatt i dag skriver hon att hon kandiderar till att ta över som språkrör för Miljöpartiet efter avgående Isabella Lövin. Och även om Lindhagen lyfter fram klimatarbetet som avgörande så trycker hon ännu mer på det som rör antirasism, demokrati, feminism och internationellt fredsarbete.

Grön Ungdom lär gilla Lindhagen som kandidat. När Aida Badeli, ordförande för det gröna ungdomsförbundet, var med i Aktuellt efter Isabella Lövin lämnat sitt avgångsbesked så tryckte hon hårt på att MP måste svänga åt vänster.

Men frågan är hur stor samsynen kring det egentligen är. Det verkar finnas en parallell diskussion inom MP-kretsar som går ut på att snarare renodla kommunikationen till att handla ännu mer om klimat- och miljöfrågan.

"Analysen internt just nu är att stärka miljöprofilen", som en miljöpartist inom Stockholmspolitiken skrev på Facebook helt nyligen.


@ajennische

Kommer ni ihåg? 23 nidbilder av Donald Trump vid Slussen – se alla igen

Den senaste tidens utspel från USA:s president har fått mig att minnas den affischkupp som gjordes inför presidentvalet 2016 här i Stockholm. Pen Store och Acne lät ett gäng konstnärer teckna varsin nidbild av Donald Trump som hängdes upp på Slussenplanket tidigt på morgonen den 3 november. Jag hade tur jag passerade i rätt tid på väg till mitt dåvarande jobb på StockholmDirekt.se. 

Jag kör en repris av alla 23, varsågoda

När blir Stockholm beskrivet som ”en förälder”

Jag är mycket förtjust i Svenska Dagbladet just nu. När det välbalanserade nyhetsbrevet SvD Morgonrapport kom i morse fastnade jag för Malin Ekmans långa reportage om Black Lives Matter-protesterna i New York. Även om vinkeln i sig är ganska given, hur våldet splittrar New York-borna, så är det läsvärt. Det finns ett citat i artikeln som är så bra att det är värt att läsa artikeln bara för det. 

Hoppfullt när det går bra för frilansare

För cirka femton år sedan jobbade vi ihop en kort period på Katrineholms-Kuriren. Hon är också från Julita. Sedan dess kanske vi har stött på varandra någon gång men inte mer än så. I dag träffades vi böjda över varsin barnskridsko som behövde knytas på Östermalms IP. Jag var där med tvillingarna och hon var där med sina barn. Länge jobbade vi på varsin av lokaltidningarna i Stockholm. Hon på Mitt och jag på Direktpress. Nu är ingen av oss kvar. Och efter att ha pratat med henne en stund verkar hon ha hoppat av på grund av liknande skäl som jag. Det blir svårt att slita på med allt när tron på företaget och verksamhetens inriktning börjar svikta. 

Mer glädjande var att hon fortfarande jobbar med journalistik, som frilansande reporter med en bred palett av uppdragsgivare (eller snarare köpare). Sådant gör mig alltid glad, när duktiga journalister hittar nya bra sätt att fortsätta jobba med just journalistik. Vi enades om att lokaljournalistiken trots allt är något extra – och att den förtjänar det bästa. 

Tänk om den kunde nå en ny storhetstid istället för denna nedförsbacke som råder nu. 

 

Fredrik Blom

Hade inte en aning om att Statens fastighetsverk gjorde tidning. Mycket fina bilder här. Gillade reportaget om Fredrik Blom, arkitekten som tydligen ritat Kastellet där jag var i fredags. Frågan är hur duktig han var i det fallet eftersom byggnaden dömdes ut som bostäder ganska kort tid efter att det byggdes med syfte att vara just bostädet. 

 

Första advent = nostalgitripp

 Det är nog för att julen är starkt förknippad med en lång rad saker som påverkar många sinnen samtidigt som gör att den får ett nostalgiskt filter över sig. Åtminstone är det så för mig. Adventstid väcker en massa minnen till liv. Kombinationen av traditionens färger, dofter, musik och särskilda sysslor är som en tidsmaskin. Särskilt starkt blir det i kombination med kallt väder och snö. Och det är inte främst barndomsminnen som poppar upp i mitt huvud utan snarare sådant från åren som ung vuxen. Gamla lägenheter, tidigare umgängen, vissa fester och andra upplevelser från ett vinterkallt Göteborg, London eller Stockholm. Som vanligt väljer hjärnans snillrika system att sortera bort mycket av det dåliga för att ge mer plats åt det fina. Det är en angenäm känsla.