Substack-journalister, kan det bli även en svensk företeelse?

Att börja på Bonnier News och branschmagasin innebar flera nya insikter för mig. En har varit kraften i nyhetsbrev. Det är vår starkaste digitala kanal för både Fastighetsnytt och Byggindustrin. Och våra prenumeranter läser dem i högsta grad på sin dator på jobbet. Om det var allt fokus på mobilanpassning på StockholmDirekt så är just det inte lika viktigt för oss, än. 

Nyhetsbrev kan tyckas gammalt men är högaktuellt. Substack, ett amerikanskt bolag som erbjuder skribenter en enkel nyhetsbrevsplattform med inbyggd (valfri) betallösning, gör just nu stora landvinningar på framförallt den anglosaxiska marknaden. Casey Newton är senast i raden att ansluta sig. Han har jobbat på nättidningen The Verge på senare år där han gjort sig ett namn (och samlat en initierad läsarskara) på sin mycket kunniga bevakning av gränslandet mellan techbolagens sociala medier och demokratifrågor. Som anställd på The Verge har han skrivit nyhetsbrevet The Interface några gånger i veckan men det brevet och alla e-postadresser tar han nu med sig in på Substack där han ska pröva lyckan som sin egen. 

Det här är en mycket intressant utveckling. Frågan är någon enskild journalist i Sverige skulle kunna genomföra en liknande grej och kunna bygga sitt levebröd på det. 

Här är en bra artikel om Casey Newton i The New York Times.

Stockholm är underbevakat

Stockholm är underbevakat. Äntligen sades det högt, av andra mediepersoner än dem som rör sig i mina kretsar. Det var i det senaste avsnittet av Tidskriftspodden saken yttrades, i ett samtal mellan programledare Fredrik Wass och Helle Klein, Thomas Mattsson och Camilla Björkman. Den senare är jag mycket inspirerad av för övrigt, hon har en lösningsorienterad syn på medieaffärer och har flera väldigt bra poänger här. Eftersom hon är med kommer jag nu att lyssna på alla program framöver. 

Men tillbaka till Stockholmsbevakningen. Det är som panelen säger. Sveriges största kommun är sämre bevakad än många mindre. Mitti må vara räddad (av Direktpress) men den journalistiska kraft som är kvar efter den affären är ordentligt decimerad. Det måste finnas utrymme för fler.

Varför envisas lokaltidningar med utrikes och riks?

Är på weekendresa i Örebro. Bad med ungarna på Gustavsvik och en hotellövernattning. Lyckat på alla sätt. I hotellmatsalen läste jag NA, lokaltidningen som ingår i Mittmedia-koncernen. En rapp och välpaketerad tidning vad det verkar. I den del som bevakar Sydnärke, alltså de mindre kommunerna i länet, läser jag flera fina lokaltidningsnyheter. Vad ska hända med alla tomma lokaler i Askersunds centrum? Vilka frågor var hetast på Laxå kommunfullmäktige? Varför är snöröjningen så dålig i Bergslagen?

Men! Varför fortsätter prenumererade lokaltidningar med omvärldsbevakning från TT, riksnyheter från TT och nationell sport från TT?
En stor del av tidningen utgörs av icke-lokalt material som gör att den går upp i format och blir dyrare att trycka, dyrare att distribuera och dyrare att prenumerera på. 

Det där bygger på en gammal men ännu rådande föreställning om att en lokaltidning ska vara heltäckande. Det känns inte up to date och måste vara ekonomiskt osmart.