Elda som en hillbilly


Den fina hästkastanj som dominerar ytan mellan ladan och grönsakslandet har blivit sjuk. Den verkar ha drabbats av kastanjemal, en liten fjäril som lever av bladen och som gör att dessa faller av i förtid, bruna och torra ramlar de till marken redan i juni. Ett sätt att bli av med malen och se till att den inte återkommer nästa år är att samla upp löven och bränna dem. 

Vi har skaffat ett eldningsfat för ändamålet. Den lokala bilmecken kunde förse oss med detta mycket användbara skrot. Han ville ha en slant för att skära bort locket och allt var löst på ett par timmar. Älskar när det är så. Man tar kontakt med någon på chans för att efterfråga en tjänst eller vara och personen svarar direkt ”inga problem” och så är det kirrat. 

Själva eldningen gick finfint. Lite papper och torr spillved i ena ”hörnet” på botten och sedan på med försiktiga mängder löv vartefter. De var inte helt torra ska tilläggas. Bitvis stod röken tjock och vit som från en häxkittel men i slutändan blev det bra. 

Som avslutning tog jag en dusch i trädgårdsslangen eftersom jag luktade värre än eldad korv. Det var en bra lördag. I kombination med ett bra poddavsnitt i lurarna, riktigt bra. 

Ut från stan

Det är inte lätt att tillgodose allas behov. Jag är på väg till landet med de två yngsta och den ene är arg som ett bi för att han behöver följa med och den andra ser framemot det. Den äldste kan ta vara på sig själv och stannar hemma. Hustrun är redan på plats, hon landade där ”på väg hem” efter att ha varit hos sin mor hela arbetsveckan. 

Själv ser också framemot att komma iväg några dagar. Det blir enformigt att bara vara hemma. Men igår tillbringade jag faktiskt hela dagen inne på kontoret för ett fysiskt möte. Fem personer var vi i ett mycket stort rum, väl utspridda. Det gäller att hålla i nu som Tegnell brukar säga.

Stökade om på bloggen

Egentligen borde jag inte lägga någon mer tid alls på den här bloggen eftersom mitt engagemang går i sådana vågor. Men jag kan inte låta bli att ändra lite saker då och då. Nu har jag skalat ner det som sticker ut till ett minimun för att få känslan så ren och enkel som möjligt. Jag har tänkt mycket på det där senaste tiden, att jag föredrar plattformar med knapphändigt urval av funktioner men där läsbarheten är hög. Då blir det fokus på rätt sak: innehållet. 

Jag måste gå och lägga mig, dagen har varit lång med maratonmöte och imorgon måste jag vara på alerten igen. Det har varit för få sömntimmar hela veckan. Det blir så varje gång jag är gräsänkling, jag går liksom aldrig och lägger mig. Tur det snart är helg. Då blir det några dagars #torplife.

Andreas och björnen nu som nyhetsbrev

Det låter fräsigare än vad det är, egentligen är det bara en ursäkt för att få testa Substack som det pratas om mycket i mina flöden. Substack är en enkel tjänst för att publicera nyhetsbrev med en prenumerande publik. Prenumerationen består i att man uppger sin e-postadress och därefter får bloggposten direkt i sin inkorg så fort den publiceras. Det går att göra en betallösning också men det är inget för min personliga semesterblogg. Om det funkar bra och folk verkar uppskatta det så kanske jag fortsätter använda Substack. Här kan du läsa och prenumerera om du vill.