En ovanlig onsdag

Istället för att springa eller cykla till Marieberg i morse tog jag tåg till Arbrå. Jag fick se snö, grävskopstillverkning och träffa flera trevliga människor som jobbar med helt andra saker än jag själv. Det är det bästa med det här jobbet, att få insyn i andra verkligheter och se nya saker. I Kilafors som vi passerade på vägen skymtade jag en gigantisk tuppskulptur, i Arbrå fick jag bevittna hur en svets skär ut figurer ur sex centimeter tjocka metallplåtar och i Gävle fick jag se den världskända halmbocken. Tretton meter hög är den enligt kommunens hemsida. Tyvärr kommer man inte ändå fram på grund av rigorösa säkerhetsåtgärder. 

 https://www.instagram.com/p/B5qR3GNHC4E3MiZ2hPzqH3wNUcOI2B-ozrzQIY0/?igshid=3x52j2rk389z

Uppseendeväckande var att Adhesive-Geir fotograferade bocken och lade ut en bild på Instagram bara en kort stund efter att jag gjort detsamma. 

 https://www.instagram.com/p/B5qR3GNHC4E3MiZ2hPzqH3wNUcOI2B-ozrzQIY0/?igshid=1o6eyq6d3fyz6

Sushin jag åt till middag i Gävle var okej. Gladare blev jag av att det på den vanliga lunchbuffén på Esplanaden i Arbrå serverades både quornfärs med skärbönor och vegetarisk pizza.

Keep on blogging in the free world

Numera skriver nästan allt i appen anteckningar på min Iphone eller på macen på jobbet. Det är bra med enkelhet. 

Men just detta skriver jag i  appen Ia writer för att det ger en så skön skrivmaskinkänsla. 

Jag har just läst det senaste numret av Byggindustrin. Jag är partisk men det blev riktigt bra. Mina kolleger är verkligen duktiga och kan sina ämnen. Snyggt utgjort är det också. I morgon ska jag själv ge mig ut i verkligheten för att hämta in material till ett reportage som ska skrivas inför något av de första numren som kommer i början av 2020. Jag ska norrut. Det ser jag framemot. 

Apropå att blogga hamnade jag i en diskussion med Blogg100-generalen Fredrik Wass på Twitter igår. Vi pratade just om bloggning och hur få det är som ännu gör det. I am stickning to it även om ingen annan än jag själv bryr sig. 

Första advent = nostalgitripp

 Det är nog för att julen är starkt förknippad med en lång rad saker som påverkar många sinnen samtidigt som gör att den får ett nostalgiskt filter över sig. Åtminstone är det så för mig. Adventstid väcker en massa minnen till liv. Kombinationen av traditionens färger, dofter, musik och särskilda sysslor är som en tidsmaskin. Särskilt starkt blir det i kombination med kallt väder och snö. Och det är inte främst barndomsminnen som poppar upp i mitt huvud utan snarare sådant från åren som ung vuxen. Gamla lägenheter, tidigare umgängen, vissa fester och andra upplevelser från ett vinterkallt Göteborg, London eller Stockholm. Som vanligt väljer hjärnans snillrika system att sortera bort mycket av det dåliga för att ge mer plats åt det fina. Det är en angenäm känsla.

Nya Alby har sadeltak

Idag lämnade jag redaktionen vid lunch för att ge mig ut i verkligheten för att göra reportage. Resan gick till grannkommunen Botkyrka där ett helt nytt stadskvarter vuxit fram runt Alby station. Det var kul att se det på nära håll, tidigare har jag bara sett de där speciella sadeltaken på håll. Ett av husen byggs bokstavligt talat på tunnelbanestationen och jag fick idag se en av de jättebalkar som som bär upp det hela. Herre vilken pjäs. 20 ton tung var den.