Fyra av 23 och sjuka hundar

Om böcker... typ

Det var längesedan jag tänkte på det uttrycket. Det bara kom till mig när jag skulle skriva något om att jag känner mig krasslig. Sjuk som en hund, som en hostande och hackande nakenhund. Tunn och rälig. Ådrig. Skakig.

Nej, vi stoppar där. Vidare mot genrelitteraturen. Jag håller som tidigare nämnt på att läsa alla Bosch-deckare i ordning, den amerikanska författaren Michael Connellys hårdkokta boksvit på 23 titlar. Jag är på den fjärde. Det är inte jättebra men det är underhållande. När jag läst alla ska jag titta på tv-serien Bosch. Så är planen.

Läsningen kan ge mig några berättartekniska knep, men det är oklart. Mer säkert är att den ger en längtan efter Los Angeles, även om mina minnen av den staden skiljer sig från bilden som Connelly tecknar.


PS. Apropå sjuka hundar och deckare. Den här är en av de bästa jag läst. 

Recension: Jul med Ernst avsnitt 1 – 2021

Så var säsongen igång, allas vår favourite christmas show är tillbaka i TV4. Jag bänkade mig framför linjärsändningen 19.58 för att inte missa en sekund. Här är mina tankar efter programmet. Vi tar det del för del.

Kvart 1 

Jag säger det direkt, starten var svag. Även om hemgjord senap ju är fint (stark senap det viktigaste på julbordet) och ljuskronor av gammal plåtburk måste gillas var det som att gnistan inte riktigt var där. Få kan le som Ernst men var det riktigt äkta där i början? Nja, jag är tveksam.

Kvart 2

Skådebrödsinslaget fick mig på bättre humör. Inte för att jag gillar idén, jag avskyr den, men för att Ernst nu såg ut att ha riktigt roligt där med degen. När han fick till fågeln i toppen av sin brödgran och stolt konstaterade att det blev riktigt bra, ja då känns det som ska. I nästa moment förflyttades vi utomhus och stämningen gick upp ytterligare. Ernst fick jobba med ris, tång och najtråd och kom i ett sådant flow under skapande av sitt grankors att han drog till med uttrycket "götti götti" efter att ha gnuggat händerna för att få tillbaka värmen i fingrarna. Heja!

Kvart 3 

Nu börjar det hända grejer. Sillsallat med smält smör och Ernst blir så glad i hågen att han tar en redig tugga knäcke. Lystern är tillbaka i ögonen och den bjuder på denna sallat till lunch får en ”vän för livet” säger Ernst och jag tror honom. När han kallar potatis för pluggar blir jag ännu gladare. Julen, vilken underbar högtid det är ändå, och vad hade den varit utan Ernst.

Kvart 4 

Sött som en dessert ska vara. Mandelmassa från grunden och medaljonger med topping. När han säger att detta är perfekt för den ”med gluten” spelar hans omtanke i harmoni med halva befolkningen och även jag känner hur min kärlek till denne långa man strålar mot teven (även om jag personligen älskar mjöl). Han drar streck med en kniv och lyckas forma den smälta chokladen till perfekta hjärtan, han berättar hur mandlar ”for in i ögonen och överallt” när hans söner var små och hjälpte till och är det inte en liten sorgton vi hör därinne när han säger ”åh vad kul vi hade i juletid”. Kom hem till oss Ernst, vill jag skrika. Kom hem till oss och lär oss allt du kan. När slutet kommer är det alldeles för tidigt och bjuder på en nästan elak cliffhanger. Glöggmingel är temat för nästa avsnitt. Blir det tips på vad man ska äta till? frågar han retoriskt. Ja, det är klart det blir. Åh, jag kan inte vänta. Please, låt det bli nästa tisdag redan imorgon.

Betyg: 4/5. Något svag start men sedan tar det sig. Äntligen är vi igång igen.

/Andreas

En månad på DN Sthlm

Omtumlande, lärorikt, bitvis svårt. Det har varit några utmanande och roliga veckor på nya jobbet. Som det brukar vara är rätt arbetssätt och organisation nyckeln till framgång och en sådan är inget man skapar på en kvart. Min bild är att det finns saker att jobba med här – och att vi gjort flera framsteg redan. Veckan som gick fick vi nya lämningstider, redan klockan 15 ska innehållet till morgondagens tidning ligga helt klart för att redigeras. Och här betyder helt klart, helt klart. Bilder, grafik, citatkollar, allt ska vara gjort. Det betyder att större delen av det som ska vara med i papperstidningen måsta produceras tidigare än under samma dag. Och för att det ska vara hållbart i längden krävs det en plan för gärna en hel vecka i förväg, åtminstone i stora drag. Detta kräver hög grad av framförhållning och här har jag själv en hel del att lära. Jag är lyckligtvis omgiven av en hel hög mycket kompetenta journalister som alla vill göra ett bra jobb. Vecka för vecka blir jag lite klokare försöker jag tänka även om jag varje fredag drabbas av lätta panikkänslor när tre tidningar (lördag, söndag, måndag) ska ligga klara klockan 15. Vad gäller webbpubliceringar är det snarare arbetsdagens slut som gäller men även här ska hela helgens "paket" vara färdigt. Parallellt mer allt det planerade ska vi också agera nyhetsredaktion och göra snabb rapportering och ha möjlighet att rycka ut snabbt. Det är många bollar i luften som gäller.

Själva innehållet då? Ja, här är det fortsatt experimenterande som gäller tror jag för att hitta rätt. Snabba nyheter och mer tidskrävande granskningar inom en rad olika ämnen som berör invånarna i Stockholms län och allra helst ännu fler än så. 

To be continued.

Liljeholmskajen i aprilskymning

Vilket ljus det var i onsdags kväll. Jag hade glömt bort att jag tog den här bilden och hittade den av en slump när jag bläddrade igenom bilderna i telefonen. Jag är nu så gammal, och har bott på samma ställe så länge att jag minns när det inte fanns några hus längs kajen. Jag kommer ihåg när Vin & Sprits gamla komplex som låg här knackades ner och hur ruinerna fylldes av avancerad graffiti.

Däckskifte före jobbet

Det blev en tidig morgon efter en dålig nattsömn. Hade svårt att somna och inte blev det bättre av att ungarna har påsklovsrytm och aldrig somnar de heller. Men uppe är jag och väntar på att Mekonomen ska öppna klockan 07 så att jag kan få däckbytet gjort före jobbet. Dags att klara av ännu en utmanande fredag innan det är helg.


Snön gjorde comeback

Det blev en fin tripp till torpet över påsken. Solen sken om inte hela tiden så en stor del av den och vi hade en trevlig familjeträff på tomten igår. I morse kändes det rimligt att åka hem igen när hela härligheten låg täckt av snö. 

This morning, all covered in snow again. #torplife

Andreas Jennische https://www.ajennische.com/2021/04/05/173953.html

Älgen

Hittills i år har vi inte hittat några döda djur på torpet. Det har vi gjort förr. Jag är glad för det. Jag är dålig på döda djur. Bättre är det att möta levande djur. Gärna mäktiga älgar. Vi kom riktigt nära en fjolårskalv igår när jag och dottern varit och handlat. Den ville inne akta sig, den bara stod där intill vägen och tittade på oss. Jag hann lägga märke till den enorma mulen som avslutar deras låna ansikten. Märkliga och ståtliga djur är det.


@ajennische

Påsk på torpet

Det var längesedan jag skrev här. Det är en konsekvens av mitt byte av jobb som tagit det mesta av min tankeverksamhet sista tiden. Jag skulle kunna massor om första tiden på DN men idag koncentrerar jag mig istället på att hylla våren. Att komma ut till torpet så här till påsken är en ynnest. Flera dagar ledigt med familjen och inga särskilda krav. Mycket utevistelse, mycket god mat och mycket sömn. Jag är så glad för detta.

@ajennische

Imorgon byter jag jobb

En period är slut. I fredags gjorde jag min sista arbetsdag på branschredaktionerna för Byggindustrin och Fastighetsnytt. Det är ledsamt att lämna alla trevlig och kunniga kolleger men jag ser framemot den utmaning som nu väntar. På måndag, imorgon, kliver jag in på DN och axlar tjänsten som nyhetschef för Stockholmsredaktionen. Jag ser mycket framemot detta även om jag är både lite nervös och mycket ödmjukt inställd till vad som väntar. Att lära sig fungera i en stor organisation är liksom ett jobb i sig, ett dolt jobb som tar tid. Det är en del av arbetet som handlar om andra saker än nyheter. Man ska lära sig vilka andra funktioner och personer som ens egna arbete måste synkas med och förstå hur planeringen måste sköta för att ingen annan i kedjan drabbas. Först om några veckor är jag ha en hyfsad bild av vad det är för ett jobb jag tackat ja till. Det finns höga förväntningar på DN Sthlm, dock vet jag att de skiljer sig åt beroende på vem du frågar. Steg ett för mig blir att förstå hur de interna ser ut, skapa mig en så bra bild som möjligt av hur läsarnas förväntningar ser ut (både nuvarande och potentiella) och därefter försöka formulera en egen. Jag har vissa idéer redan nu men jag kommer att ligga lågt med dem tills jag har mer kunskap. Det kan ju vara så att jag tänker helt fel. 

Kom gärna med inspel på vad du vill läsa i DN Sthlm. Ange gärna om du är prenumerant och om du inte är det; ange vilken typ av innehåll som skulle öka chanserna för att du skulle bli det.

Klart: Jag går tillbaka till Stockholmsjournalistiken

Jag ska byta jobb. Om några veckor lämnar jag Fastighetsnytt och Byggindustrin för tjänsten som nyhetschef på DN Stockholm. Jag har fått äran att efterträda Linda Hjertén som ska gå tillbaka till Aftonbladet och satsa järnet på kriminaljournalistik som reporter. Det blir stora skor att fylla men jag ser mycket framemot att få börja jobba med Stockholmsjournalistiken igen.

Det mindre roliga är att jag måste lämna min nuvarande redaktionen. Jag har lärt mig en massa nya saker och träffat smarta och kloka kolleger som jag kommer att sakna hårt. Men som tur är finns alla människor kvar.